Tomt i bröstet

av Hellstranders

Jag satte mig vid datorn för snart en timma sen och trodde att jag hade en lång kväll med skrivande framför mig men inte ett ord, inte ens ett litet mellanslag har blivit framknappat.

Kajsa, min katt, lade sig nyss på bordet bredvid datorn. Kanske kände hon på sig att jag behövde moraliskt stöd. Eller så hamnade hon bara där. Katter är ju sådana, lägger sig där det är skönt just för tillfället. Man borde lära sig av dem.

Det sägs att skrivkramp är ett tecken på rädsla. Något pockar på skrivuppmärksamhet som är obearbetat, svårt eller bara rätt och slätt jobbigt.

Just denna kväll så beror det INTE på att GAIS förlorat mot BP som vissa kanske tror. Och det beror INTE på att det är räkningsdags (vilket det borde göra, argh).

Det beror på tvivel. Tvivel på mig själv, på tillvaron, på den här bloggen, på det mesta.

Jag tänker inte krysta fram något. Jag tänker fortsätta. Men jag behöver samla ihop mig lite. Nån dag eller så.

Annonser